Helig Birma

Helig Birma

Helig birma är en himalaya-tecknad katt. Detta innebär att den på kroppens kallare partier - har en s k mask. Kattungarna föds helvita.

Birmans mask uppträder i ansiktet, på ben, svans, och öron och finns idag i tjugo olika färgvarianter godkända inom FIFe. Birman har, förutom nämnda mask, en lätt ton i den ljusa kroppsfärgen och till detta har den vita tassar dessa kallas sockor. Som en fortsättning på baktassarnas sockor avslutas det vita med spetsformade kilar, som på benens baksida sträcker sig upp mot kattens has.

Pälsen är halvlång och tillhör kategorin semilångjhår och har en silkig struktur. I ansiktet är pälsen kort men runt halsen betydligt längre, formande en fluffig krage. Kroppens pälslängd är relativt jämn och halvlång. Den saknar i underull. Svansen är välpälsad, liknande en plym. En birmas ögon är ovala eller lätt rundade, med en klar och ren blå färg. Birman är en medelstor katt.

Legenden
Khmerfolket byggde under början av 1700-talet flera tempel av dyrkan och trohet till sina gudar. Här fanns templet Lao-Tsun. I templet bodde det en vit katt med gula ögon som kallades Sinh. Templets överstepräst hette Kittha Mun-Ha. Kittha Mun-Ha hade alltid Sinh vid sin sida när han tillbad den blåögda gyllene gudinnan Tsun-Kyan-Kse.

Landet invaderades av fienden. På natten samlades templets präster (Kitthas) och gick till gudinnan för att be hennes hjälp och beskydd. Översteprästen dödades och när hans ande lämnade honom hoppade den vita katten Sinh med ett språng upp på tronen och upp på sin herres huvud som var nedsjunket mot gudinnan.

De församlade prästerna stod förstummade när kattens vita päls ändrade färg till gudinnans gyllene färg. Kattens gula ögon, som Tsun Kyan-Kses guld, blev blå, oändliga och djupa safirer liknande gudinnans ögon. När Sinh sakta vände huvudet mot Södra Porten förvandlades öronen, benen, svans och ansiktet färg som den fruktbara jorden.

Bara tassarna som vidrörde prästens silverhår behöll sin vita färg. Katten vände sig mot templets ingång där man nu kunde höra soldaterna närma sig. Prästerna som inför denna syn fått tecken från gudinnan, samlade mod och slog tillbaka inkräktarna genom att stänga de stora bronsportarna och begav sig ner i de underjordiska gångarna. På så sätt räddade de templet.

Kitthas konstaterade att alla templets katter hade genomgått samma förvandling som Sinh. Det var guldfärgade reflexer i deras snövita pälsar, deras tassar var vitbehandskade och deras topasögon hade förvandlats till safirer.